.
Det känns som om jag har huvudet under vattenytan. Ljudet blir vibrerande på något vis & jag kan höra hur blodet tycks pumpas baklänges. Syret känns begagnat & jag tycks aldrig riktigt finna fotfäste. Jag är antagligen naiv. Jag är känslomässigt schizofren och fysiskt bipolär. Jag har vridit ur mina tankar som en blöt handduk och jag känner mig dränerad. För jag står på stand by och det kostar energi.
Men nätterna är ljusa och dagarna är en timma kortare.
Så, förför mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar